karlsdotter

Jag var så arg hela dagen igår. Vet inte riktigt vad som flög i mig, men jag beskrev det i mail som så här;

// Jag har verkligen vaknat på fel sidan i dag... eller så borde jag inte ha vaknat alls utan sovit vidare i några timmar till. Jag är så lättretlig och förbannad att jag knappt håller samman. Bara för att späda på det hela så har H har en ledig dag och är hemma och det är tillräckligt för att få sig en släng av mitt dåliga humör.

Jag har varit och storhandlat på Lidl. Jag hatar att handla på Lidl om jag måste handla mer än typ fem saker, det är så oorganiserat och knöligt i kassan. Ändå blir det att jag åker dit för att handla för det 1. är billigt 2. har bra frukt och grönt. så jag borde inte bli arg på Lidl utan på mig själv som åker just dit när jag vet att jag avskyr stället. Väl hemma var jag riktigt irriterad eftersom allt var så förbannat tungt och knöligt att få ur bilen och jag svor över H som "hatar" att handla och som vägrar följa med, ringde upp till lägenheten och fick honom att komma och hjälpa mig att bära upp alla kassar från bilen, och när han säger: "vad bra att du har handlat älskling" så fräser jag "ja det är väl tur att någon gör det", med gnällkärringröst och börjar surt plocka upp ut kassarna och smälla i köksskåpen.

H höll tyst och packade upp och gjorde sedan i ordning espresso till mig och sa att han nog tyckte att det var bäst att jag satt mig och vilade ett tag. suck. Då blev jag arg på det också, fast han bara är omtänksam. Det är nästan så jag önskar att han någon gång blev riktigt förbannad tillbaks och "satte mig på plats", men H är inte sådan.

Jag bad om ursäkt efter ett tag, men det kom motvilligt och jag är fortfarande irriterad. Inte på H utan på allt. Att solen tittar in och skiner mig i ögonen, att jag fryser men inte "orkar" hämta en tröja, över att jag inte kan ta mig samman och slita mig från datorn, över att Kajsa är gnällig och vill gå ut och gå långa promenader...över.... tja säg någonting jag inte är irriterad på.

Vissa dagar ska man helt enkelt inte gå upp. //

I dag känns det som tur är mycket bättre, känner mig riktigt harmonisk! Jag bakade kakor igår kväll, jag behövde något att lägga energi på och jag hade en recept på viktväktarkakor i en ny kokbok som jag ville prova. Naturligtvis hittade jag massor av saker att irritera mig på även under tillverkningen av kaksmet, som varför vi inte har en elektrisk visp, nu tog det evigheter att vispa äggvitor till vitt skum för hand eller varför det ska vara omöjligt att hantera kakao utan att sprida ut den över köksbänkar och golv.
I receptet stod det att det skulle ta cirka 30 minuter att färdigställa kakorna medan jag höll på i närmare två timmar, men hur som haver så blev det choklad "cookies" med hackad choklad på till slut, väldigt goda blev dom också. :-)
Det känns lite surt att jag bara kan äta en kaka till kaffet och helst inte ens varje dag, men å andra sidan så kanske det får mig att njuta lite extra av dem.
Jag har suttit nu på morgonen och tittat ut en matberedare som jag vill ha... eller rättare sagt ska ha så fort plånboken tillåter. Vi hade ju en liten en som gick sönder mitt i tillverkningen av julgodis och har inte haft råd att ersätta den ännu. Det blir lite lättare att hacka och vispa med en sådan.

I dag börjar konståknings VM, så jag vet vad jag ska göra resten av dagen.