15 juni - 2008

Det är kväll och tyst och lugnt i stugan. Det regnade något alldeles obeskrivligt här under eftermiddagen. En åskskur förmodar jag även om åskan var långt borta. Kan inte sia om hur mycket regn det kom eftersom vi inte har någon hel regnmätare på tomten (men tre trasiga...) men det var en hel del, på väldigt kort tid. Himlen verkligen öppnade sig och vattnet vräkte ner...tror aldrig jag sett ett sådant regn, det var riktigt häftigt.
Henrik och jag har haft en skön helg i stugan. Vi kollade på tre skräckfilmer, varav en bra vid namn 30 days of night. Henrik passade på att hugga ved och såg oerhört manlig ut där han svingade yxan. :-) Vi har varit på solskenspromenad och på en utflykt till badstället Kläpp, där jag lärde mig att simma en gång i tiden. Jag kom ihåg hur vi låg i det absolut iskalla vattnet och hackade tänder medan föräldrar och simlärare stod på bryggan med täckjacka på sig, det måste ha varit den kallaste sommaren någonsin, och då skulle jag lära mig simma, visst är det typiskt? Efter nostalgitrippen till Kläpp åkte vi och fikade på Fiholmsslottscafé. Ett trevligt ställe med gott kaffe, det är alltid en mindre konstutställning i deras lokaler och det  är kul att gå och titta där.
I dag gjorde vi dock inte så mycket, jag var seg och blev helt slut av att diska, så vi satt en stund på tomten och bläddrade i varsin tidning och sedan packade vi ihop Henriks saker och jag skjutsade honom till stan. Jag handlade en kyckling och lite mjölk på vägen ut så jag klarar mig denna vecka. Jag la mig och vilade när jag och Kajsa-skrutt kom ut till stugan igen, efter det läste jag ut en bok jag var nästan klar med och sedan blev det lite tv-tittande och nu är det snart sovdags. På onsdag fyller Kajsavovven 4 år! Så i augusti är det 4 år sedan H och jag gifte oss och 4 år sedan vi köpte Kajsa istället för att åka på bröllopsresa.

12 juni 2008 - torsdag

Seg även i dag. Jag är kräktrött på tröttheten nu. Alla sjuka borde få minst fyra veckors semester från sjukdom under sommaren precis som alla "normala" får en veckas semester från jobbet. Då kanske man skulle ha en chans att få upp huvudet över ytan. Det verkar som H också känner sig låg...vilket jag har mycket svårare att hantera än mitt eget mående. Jag vill att han ska må bra och vara stark och glad. Inte deppig, nedstämd och fylld av krav som nu.
I helgen har vi bestämt att vis ka ta en lugn helg  tillsammans med lite Lost och skräpmat, kanske även en skräckfilm för att inte bryta en vinnande trend. ;-)
Det händer inte så mycket, orkar inte ta mig för med någonting, blir en bok i soffan i dag.

11 juni 2008 - regn

Efter solsken kommer regn heter det ju så vackert. I dag regnar det. Äntligen måste jag säga, efter sista veckan värmebölja är det snustorrt i jorden och gräsmattan börjar gulna. Det har varit underbara solskensdagar med medelhavsklimat, jag har legat i en solstol med en pocketbok störta delen av tiden. Claes var här i helgen och vi hade en skön slö helg men bad för mig och Kajsa och mycket sol (utan bad) för Claes, den badkrukan.
Jag är i en formsvacka, har varit (och är) oerhört trött, sover mig mest igenom dagarna, även den vakna tiden känns det som jag halvsover och jag får ingenting gjort. Jag har beställt en läkartid till vårdcentralen för att diskutera med läkaren om att få kronisktrötthetsyndrom inskrivet bland diagnoserna, för även om jag inte betvivlar min fibromyalgidiagnos, så tror jag, och har trott i flera år, att jag även lider av kronisktrötthetsyndrom.

Hus känns långt borta. Kanske för att jag har varit så trött och därmed har svårt att hålla humöret uppe. Tänker med skräck på försäkringskassans nya regler som kommer slå hårt mot mig och förmodligen kommer göra att jag mister min ersättning. Vad som då händer försöker jag att inte tänka på, även om det finns i bakhuvudet hela tiden. Ett ord kan sammanfatta: Konkurs! Har vi påbörjat ett husbygge så blir vi tvungna att sälja rubb och stubb, det älskade Björsund försvinner i samband med det kommande huset. Kan knappt med att tänka tanken till slut....jag tänker inte bli av med Björsund för allt i livet, tror inte jag skulle klara det.
Borde inte tänka så här, borde försöka vara positiv och se det goda i livet. Hålla tummar och fortsätta med mina och H:s husplaner...samtidigt måste vi ju vara realistiska också. Får jag inga pengar från FK så kan vi inte bygga, end of story.
Så kanske borde vi vänta och se. Fast en del av mig vill väldigt gärna fortsätta drömma. Det känns mer grymt att behöva lägga husplanerna på hyllan nu när vi var så nära, än det gjorde innan H:s föräldrars erbjudande, då vi på något sätt visste att det bara var en ouppnåelig dröm


RSS 2.0