4 juli-2008 tankar

Sitter och tänker....så där som jag aldrig borde tillåta göra eftersom jag när jag väl fallit för frestelsen inte kan sluta och tankarna börjar irra än hit än dit tills jag bara vill stänga ner hjärnan liksom en trilskande dator. Error! Jag har inte berättat at svärföräldrarna ändrade sig angående att ställa upp som medlåntagare så att vi kan bygga hus. De menade att vi missuppfattat dem...det kändes väldigt pinsamt allting. Kontentan är att vi får förlita oss på oss själva och våra egna inkomster, och som besöket på banken tidigare i veckan visade kan vi inte ta något lån i nuläget. Vi hade ändå tänkt vänta till efter jul för att se hur det blir med min "inkomst" från Försäkringskassan, men att få hjälp med banken var det som gjorde att jag kände mig hoppfull om hus. Nu är vi tillbaka i ursprungsläget att det vore kul att bygga, men det får väl bli när vi har råd/vunnit på lotto/ärvt en rik släkting, det vill säga mer än dröm än verklighet. Det känns så löjligt att vi hann berätta för alla grannar att vi skulle börja bygga, berättade för alla vänner, som nu ständigt frågar, jag får säga att "husplanerna ligger lite på is, vi vet inte riktigt när det blir". Det är svårare att gå tillbaka till att "bara" vara sommarstugeägare när drömmen om hus för ett kort tag var så verklig och nära.

Jag har lagt undan huskatalogerna och slutat ha dem som morgon/middag och kvällslektyr. Läser böcker istället, romaner som tar mig bort en stund.

Det nya hårdare samhällsklimatet gör mig rädd, som jag skrivit förut är det ytterst kännbart att det är moderaterna som har makten. Att ta från dom fattiga och ge till dom rika...slå ner alla som inte kan jobba i skorna ordentligt..."alla ska med", jo, jag säger då det, det är ironi så att det heter duga.

Om en vecka har H semester. Istället för att bara vara i stugan och få lite gjort här ute ska vi plötsligt ut på en hel massa saker. Vi ska till Halmstad, till Håcksvik, till Stockholm. H:s brors familj kommer på besök och vi är bortbjudna än hit än dit. Jag kommer vara helt slut efter att hans fyra veckor har kommit och gått. Önskar H var här nu istället för inne i stan och jobbade, skulle behöva hans sällskap och famn.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0